Lunds universitets logo
  GIS-centrums logo  
     

In english In English

Hem Kontakta oss
  » Föreläsningar
  » Filformat (GIS)
  » GIS-länkar
 

 

Vad är GIS?


·
Introduktion till GIS - Petter Pilesjö berättar (med ljud och bild)


GIS står för geografiska informationssystem och avser datoriserade informationssystem för hantering och analys av lägesbundna data. Enkelt uttryckt kan GIS sägas vara en kombination av kartor och tabellinformation som lagras och hanteras i datorn.


Kartinformationen har kodats och lagras i koordinatform, medan tabellinformationen kan lagras och hanteras med konventionella metoder som t.ex. kalkyl- eller databasprogram. Med hjälp av GIS kan avancerade analyser göras av sådan information som traditionellt sett hanteras med vanliga kartor. Den stora skillnaden är att kartorna lagras i datorn, vilket öppnar möjligheter för analyser av rumsliga fördelningar, samvariationer och geografiska spridningar.
Genom att knyta tabelldata till ett föremål på kartan kan vi illustrativt presentera olika egenskaper.

  • Tabelldata kan presenteras som symboler på kartan. T.ex. kan olika verksamheter inom en koncern illustreras på detta sätt.
  • Beroende på tabellvärdet kan symbolen få ett visst utseende och/eller en viss storlek. T.ex. kan verksamheternas omsättning styra storleken på symbolerna.
  • Mer komplicerad information, t.ex. vinstutvecklingen inom olika verksamheter, kan illustreras genom att olika typer av diagram läggs ut på kartan.

Ett geografiskt informationssystem kan också vara ett instrument för att analysera data, optimera verksamheter, göra riskanalyser, och testa olika scenarion. Bl a kan:

  • Den kortaste vägen mellan två punkter hittas om man har en vägkarta.
  • Den potentiella kundkretsen för en planerad butik kartläggas om man har en befolkningskarta.
  • Antalet potentiella kunder som bor inom t.ex. 5 minuters körsträcka från en butik beräknas.
  • Den optimala dragningen av en ny väg hittas genom att kombinera kartor innehållande fastighetsinformation, markbeskaffenhet, lutning etc.
  • Miljöeffekter av ett tänkt utsläpp modelleras med hjälp av bl a klimatdata och jordartsdata.

Kartinformationen i ett GIS läggs i olika skikt, där varje skikt representerar ett tema, t.ex. vägar, vatten, städer eller fastigheter, se figur1 nedan. Informationsskikten kan beskrivas som elektroniska kartor, lagrade i datorn.

Informationen (kartobjekten) i varje skikt kan manipuleras och uppdateras, viktig information kan sökas ut (t ex kan samtliga fastigheter som är mindre än 1 hektar, och/eller samtliga brunnar som är djupare än 5 meter sökas ut) och presenteras i grafisk eller numerisk form. Olika informationsskikt kan också kombineras för analys och generering av nya informationsskikt (t ex kan samtliga fastigheter som är mindre än 1 ha och ligger högst 3 km från närmaste allmänna väg, och/eller alla brunnar som är minst 5 meter djupa, ligger inom sandstensområde och där risken för överskridna nitratgränsvärden är över 70 % sökas ut).

I ett GIS kan man också länka information om geografiska objekt från en databas till information om samma objekt i en annan databas. På detta sätt kan man använda en databas från ett verksamhetsområde och länka denna till information från ett annat verksamhetsområde. Detta underlättar både databasernas ajourhållande och hanterbarhet.

Att göra kartor och geografiska analyser är ingen nyhet, men med ett GIS kan analys och presentation utföras snabbare och effektivare än med manuella metoder. Med hjälp av GIS kan man lättare använda befintliga data för att lösa problem och generera beslutsunderlag. GIS är kort sagt ett presentations- och analysinstrument som kan utnyttjas inom de flesta verksamheter.

GIS står alltså för geografiska informationssystem och avser datorsystem för hantering av lägesbundna data och deras attribut. Med lägesbundna data menar vi t.ex. kartdata (vägar, gränser, städer mm. mm.), och med attribut menas alla statistiska uppgifter som hänför sig till en speciell geografisk position eller region. Med hjälp av GIS kan rumsliga fördelningar, spridningar och samvariationer kartläggas och analyseras. Om man försöker dela in ett landskap i de olika informationsskikt som det består av i ett GIS, skulle man kunna få ett utseende som i figuren nedan. Varje skikt motsvaras av en karta och till varje punkt i de olika kartorna kan man sedan linka databaser, dessa kan t.ex beskriva area av olika markanvändningsformer, antal brunnar på varje markanvändningstyp etc.


Kommun A

 

Skogsområde

 

Skogsområde i kommun A



Figur 1. Exempel på överlagring av två geokodade dataskikt för att få ett tredje (nederst) som innehåller en kombination av de båda. Resultatskiktet i exemplet kan användas för att beräkna andel skog innanför och utanför kommun A.

 

 

till toppen


Centrum för Geografiska Informationssystem vid Lunds universitet

Webbansvarig